glaseinar

Efter några dagars pajkastning så skall jag försöka komma på rätt spår igen och försöka skildra min/vår resa i Göteborg.

När vi anlände till götarnas stad så var valmöjligheterna enorma om vad vi skulle sysselsätta oss med under dagen till vi legalt kunde checka in på hotellet kl 15.00.
Min ursprungliga idé om att få göra ett återbesök på Göteborgs naturhistoriska museum, vilket jag inte besökt sedan en klassresa på mellanstadiet.
Det var inte utan att man kände sig som en bonnläpp när man smått förvirrat slingrar sig emellan spårvagnar och skit som surrar en, för att till sist landa på en parkering "1 mil" ifrån vårt mål.
Efter att vi hämtat andan och  dividerat om olika scenarion så beslöt vi oss för att vi INTE vill slanta 30 spänn i timmen OCH promenera långt.
Troligen skulle det bli avsevärt svårare att få parkering närmare målet och dessutom skulle det antagligen vara dyrare, men va gör man inte för att slippa gå?!:)
Gissa vad glada vi blev när vi lyckades  knipa den enda lediga rutan i anslutning till museét, som dessutom bara kostade 10spänn/timman, billigt och bra:)
Det är så förnämligt ordnat i Göteborg att den biljett man löser på tex naturhistoriska gäller på 5 olika sevärdheter, i ett helt år!, vilket kan vara kul och veta om man återkommer till stan!
Naturhistoriska är troligen den mest kompletta platsen där man lyckats konservera,illustrera och beskriva moder naturs olika varelser.
JAG kan inte komma på något som saknades i de långa korredorerna med hyllor och montrar med varelser från storlek som amöber upp till elefantstorlek.


Det är inte Indiana Jones, det är jag:)

Och även en hel del bergarter, skelett/fossil mm, i stort sett allt som har funnits/finns i vår natur, mycket intressant!
Tiden bara flyger iväg när man knallar runt och läser & fascineras av moder naturs under.


Annika slog sig ner för en välbehövlig paus, det är hon som sitter på räcket, inte hon i bakgrunden:)

Det mest imponerande inslaget var nog blåvalen i valsalen, världens enda uppstoppade!
Valen strandade på 1800-talet på västkusten och efter massor med turer så landade den uppstoppad på museét.
Dess historia är riktigt läsvärd.


I turistinformationen skröt de med att det skulle finnas en stor elefant uppstoppad, men vart fasen är den? hur svårt skall det vara att hitta en bautakoloss som väger massor med ton? frustrerande, får vila benet lite:)


Sprang på en kille som såg lite mager ut, han klagade på museéts mat.
Han hette visst Ahmed;)


Helt otroligt nog stötte jag även ihop med en av bloggens stammisar, Jojo!:)
Trots protester om att hon inte var "tillfixad" mm så gick hon med på en bild, jag sa att det är ingen som märker att du är luden på benen eller har hängpattar:)


Ingen dålig firre att få på kroken:)
Undrar om den nappar på mask.....

De som känner mig vet vilken knall, mörkröd vänster-kommunist jag är!, och de som inte visste det vet det nu.
Gissa vilken traumatisk chock jag fick i foajén när jag möts av gigantiska plakat från folkpartiet!
Nåväl, tänkte jag, vi lever i ett fritt land..... då kommer chocken som näst intill försätter mig i apatisk trans!
Folkpartiets plakat var inte bara illa placerade reklamanslag för att värva fler naiva medlemmar, utan det var anslag för det i hotellet pågående konventet, vilket fick mig nästan att vända och överväga att sova i bilen!
För min kära sambos skull fick jag hålla god min med dessa imbicilla kättare, dessa politikens högst kvalificerade "njea-sägare", för säkerhets skull spottade jag över axeln tre ggr varje morgon, tog i trä och bad en bön till Olof Palme, säkert satt på ett moln och kikade ner på mig och log åt den i mitt inre pågående konflikten.
Jag kan fortfarande inte bestämma mig för om faktumet var tragiskt eller komiskt eller både och......men jag blev smärtsamt upplyst om att hotellet var fullt med politisk ohyra!
Nästa gång jag bokar ett hotellrum skall jag fråga om det finns någon politisk sammankomst med dragning åt höger.....så man behöver ta med råttgiftet:)

Under de två dagar vi gjorde Göteborg osäkert så hade vi vår "base camp" på Quality Hotell 11.
Hotellet är relativt nyrenoverat/nybyggt, och att Eriksbergsvarvet tidigare varit verksamt på platsen och haft sin mekaniska verkstad i denna stora lokal har arkitekten dragit stor nytta av och ritat in de stora järnbalkarna och traversen i inredningen på ett snillrikt sätt.
Hotellets design genomsyras av nyfunkis stil, ett fenomen som är lite på modet även när det byggs hyresfastigheter, en företeelse som egentligen bara är att beklaga och som man antagligen får se byggas bort när folk blir trötta på se kalla enkla fasader och avskrapad design.
Förutom att den rent fysiska temperaturen var klart undermålig i lokalen och att på vårt rum var värmen nästan obefintlig, så skapade knappast inredningen någon ombonad hemkänsla, något i varje fall jag förväntar mig när jag betalar dyra pengar för ett centralt boende.
Madrasserna var klart för hårda för min smak, något som tydligen är vanligt på hotell enligt sambon.
De vid ankomsten renbäddade sängarna fick behålla sina lakan under hela helgen och städningen av golvet hade troligen glömts bort i stressen då de av en slarvig snickare illa lagda golvparketten var så solkiga att skor nästan fodrades under hela vistelsen.
Det som förvisso skall ha en eloge var det otroligt fräscha badrummet som nog var hotellets stolthet, haha.
Nu låter jag som värsta sortens gnällspik, fine, för hur mkt jag än försöker så kan jag inte hitta saker som sticker ut eller möter mina förväntningar på ett hotell med det läget och den layouten.
En sak som jag inte heller kan släppa är personalens bemötande och sätt att vara.
När jag betalar ett för mig relativt högt pris för att få ett ställe att bo på så förväntar jag mig förutom en ombonad inredning också ett visst mått av rövslickeri från personalen, eller som man säger på fackspråk, att personalen är serviceminded.
Både jag och min sambo fick intrycket redan vid incheckningen att personalen betedde siog efter en färdig internetmall och på ett stelt sätt som om de räknade in en boskapshord, inget ombonat,varmt och personligt där inte, no asskissing.
Om jag skulle ge ett betyg eller omdömme så kan jag egentligen inte ge något alls om jag skall vara helt ärlig, ett billigt och ganska slätstruket intryck.

En del ser mig nog som värsta sortens rasist, men ack så fel de har!
Nationalist är jag och har absolut inget emot de som till fullo intrigerar sig i svenska samhället.
Under en av alla förvirrade promenader i den stora staden Göteborg så började magen knorra i allra högsta grad påtagligt.
Men då är det väll bara att stoppa i sig lite krubb tänker den kvicke, lättare sagt än gjort!
Trots GPS och flummiga beskrivningar av infödingarna i staden så fanns ju endast Mc Donalds och andra likvärdiga franchising-fenomen, till min stora förtret!.
Vid detta laget innehöll i mitt ringa vetandes GPS:en endast massa menyer om hur man tar sig till olika idrottsplatser (se föregående inlägg) och förpassades vilt skrikandes om U-svängar i min rymliga ficka.
När vi (jag) förtvivlat stannade och började fundera på om det var så det är att svälta ihjäl, så reagerade jag på en ganska spartansk skylt vid en dörr in till en slags mini-galleria om bra priser på kebabber o pizzor mm.
Nåväl tänkte jag, börjar han stamma o kalla mig kompis och svänger sig med den avskyvärda blatteslangen så vänder jag på klacken och svälter hellre.
I änden på en tio meter lång småmörk korridor nådde vi fram till det extremt lilla "haket", som faktiskt såg ytterst fräscht och välskött ut.
En mörkhyad "slyngel" i 20-23års ålder kommer in, och döm till min stora förvåning, han bryter.....på infödd göteborgska!
Tur att jag inte har några fördommar (haha).
Killen var avslappnad i sättet och otroligt vänlig och trevlig!
Efter lite småpratande så övertygade han mig om att testa Falafel, något jag inte hade en aning om och än mindre visste hur det smaka.
Killen erbjöd sig till och med att ordna värme till oss i sin inglasade uteservering, vilket var en fin gest.
Första gången jag smakar Falafel, fasen va gott det var!!!
Åtminstone hos denne vänliga killen som sa sig ha ursprung från Libanon.
Är ni i Göteborg så kan jag varmt rekomendera att besöka Coffeeshop, Di piazza Faraya på Kungsgatan 19 (031-7117119), och smaka för guds skull hans enormt delikata falafel!
Jag kan med rent samvete säga att det stället är nog Sveriges enda vattenhål i väggen som borde få 5 stjärnor av fem möjliga.
Tänk vilken tur att man kan förlita sig på slumpen när GPS:en skriker i fickan om U-sväng, den stängde jag av när jag avnjöt min måltid.....

---

Falafel (arabiska: فلافل; hebreiska: פלאפל) är en palestinsk maträtt som är vanlig i Mellanöstern. Den består av friterade bollar innehållande kikärtor, tahini (sesampasta) kryddor och olja. I Sverige serveras falafel ofta i pitabröd eller pizzabröd med sallad, hummus och såser på kebabkrogar. Maträtten förekommer även i en variant serverad med pommes frites eller ris i stället för bröd, liksom kebab.

Falafel har bland annat kommit att bli en uppskattad maträtt bland vegetarianer och judar.

Falafeln tros ha sitt ursprung i Egypten, där den enligt traditionen görs på åkerbönor istället för kikärtor.

En sak slår mig markant när man skall ge sig ut på resande fot med kvinnligt sällskap, även om i detta fallet endast rör sig om en helg, mängden bagage och huvudbryet innan resans avgång!
Personligen är jag ingen globetrotter, utan de resor jag gjort har varit av relativt lokal karaktär, som tågluff till norrland,utflykter till Öland, miniresor til danmark och tyskland, men en sak har jag lärt mig av ren självbevarelsedrift, res lätt!
Vad behöver man egentligen?
Några få par av kallingar mm, ett par extra brallor, en tandborste och hårborste, det är grunden och det tar ca 1½ minut att slänga ner i en ryggsäck eller som jag ofta använder polsk attachéväska (konsumkasse).
I grund och botten är situationen likvärdig för de flesta heterosexuella män, men icke för kvinnor!
Det skall pratas, oroas och grubblas inför "resan" *suck*.
De skall oftast ha alldeles för stort bagage för att det skall kunna ses som bekvämt, fyllt med en massa spackel (smink) och bra-o-ha-kläder.....*suck igen*
Men jag lyckades faktiskt manöverera i detta träsk på ett så smidigt sätt att min sambo Annika faktiskt klarade sig med en liten enkel ryggsäck......och handväska *liten suck igen*
men,men...vi kom iväg som planerat och efter ett litet besök på Biltema Stenalyckan så var det bara att gasa.


Min gode vän den arge bloggaren Micke lånade ut sin GPS för att rädda min familjefrid och antagligen för att han vill se mig hemma igen..haha.
GPS:en är en liten finurlig sak med massor av menyer och skit som en annan neandertalare knappt reder ut, men kontentan är ju att när skiten har mottagning och fungerar så är den ju nästan ett måste i stadstrafiken.
En sak också är medveten om i GPS:en är ju att den skall i någon meny kunna leta upp sevärdheter mm i ett visst område, men det var fanimej inte lätt att hitta den menyn......
Det enda jag fann var flera olika varianter på "hitta idrottsplats", jag som är lite trögtänkt tolkade ju givetvis att "hitta IP" står idrottsplats, i och för sig så är Micke idrottsfanatiker, men att bara ha idrottsrelaterade menyer i GPS:en var ju ändå att gå för långt muttrade jag ofta för mig själv.
Nåväl, datan var ju en behändig sak att ha med, sålänge den inte pratar om U-svängar mitt i rondeller och visar färdvägar på gräsmattor mm, men min flinka sambo var nog oftast strået vassare med sin lilla turistkarta från hotellet, kvinnlig simultankapacitet ni vet, läsa karta-andas-tugga tuggummi-samtidigt.
Sista dagen reagerade hon nog på mitt muttrande över all idrott i GPS-datan och hjälpte mig att kläcka mysteriet med "hitta IP", faaan! jag hade vandrat runt med en diger databank över sevärdheter i fickan utan att veta om det!
När jag köper egen GPS så skall det banne mig stå "hitta sevärdhet" i menyn, inte någon jäkla intressepunkt!

Fortsättning följer-------------------